Ett företag utförde som entreprenör delar av en regions busstrafik. Efter en upphandlingsprocess blev det klart att företagets entreprenaduppdrag i regionen skulle upphöra vid ett specifikt datum och att ett annat företag skulle ta över all busstrafik i regionen som entreprenör från och med dagen därpå. Med anledning av detta entreprenörsskifte sa företaget upp de anställda som arbetade med busstrafiken i regionen till den sista dagen för entreprenaduppdraget. Uppsägningarna skedde cirka ett halvår innan den sista dagen för entreprenaduppdraget. Vid den tidpunkten var det klart att endast en bråkdel av de bussar som företaget använde skulle tas i bruk av den nya entreprenören, och att denne hade inlett en process för rekrytering bland företagets anställda i regionen, inklusive tester och intervjuer, men att inga anställningsavtal ännu hade träffats. I det aktuella fallet, där talan förs mot den avgående entreprenören, är det omtvistat om uppsägningarna strider mot det så kallade uppsägningsförbudet i enlighet med 7 § tredje stycket anställningsskyddslagen.
Arbetsdomstolen har bedömt att det vid tidpunkten för uppsägningarna, med beaktande av de omständigheter som med säkerhet kan överblickas vid ett praktiskt bedömande, inte var klart att en övergång av verksamheten skulle äga rum vid entreprenörsskiftet. Uppsägningarna strider därmed inte mot uppsägningsförbudet, utan var sakligt grundade på grund av arbetsbrist.